Skip to main content

Luft är ett ord som de flesta av oss är bekanta med. Det är ju det vi andas varje dag. Men vad består luft av? Det är en gasblandning som finns överallt omkring oss i jordens atmosfär, som till största delen består av kväve och syre, men också koldioxid. För att vara mer exakt så ser innehållet ut så här:

Kväve 78,1 %

Syre 20,9 %

Argon 0,9 %

Koldioxid 0,04 %1

Lite slarvigt säger vi gärna ”att syret tagit slut” när vi tycker att luften är dålig. Men det stämmer ju inte alls, utan det är den sista procenten av luftens innehåll som vi bör fokusera på istället för syret. Den procent som består av bland annat koldioxid, men även ett antal andra gaser.

Vad är koldioxid?

Koldioxid (CO2) är en naturligt förekommande, smak- och luktfri gas, som mäts i ppm (parts per million, eller delar per miljon). Det är en naturlig del i fotosyntesens kretslopp och bildas hos alla aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer) genom vår andning.

Koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften. Utandningsluften från en människa innehåller ungefär 4 % koldioxid.2

Utomhus

Utomhusinnehållet i koldioxid varierar beroende på var man befinner sig. Från 350 ppm på landsbygden till 500 ppm eller högre i stadsområden. Den fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. CO2 bildas framför allt vid förbränning av kolhaltiga bränslen som olja, naturgas, biobränsle m.m.

Inomhus

Inomhus kan du hitta mycket högre koncentrationer av koldioxid. Och varför är det så? Jo, när vi andas så andas vi ut koldioxid. Vi andas in luft, syre förbrukas och det bildas CO2. I vila, bildar en människa 15 gram CO2 per timme, men vid mycket kraftig ansträngning kan siffran öka till 600 gram per timme.

Koldioxid-koncentrationen är normalt relaterad direkt till antalet människor i rummet. Men det kan också komma från icke-levande källor, som torktumlare, spisar eller andra typer av oventilerade apparater som drivs av gas.

Och varför ska vi bry oss om koldioxidnivåer? De orsakar inte några långvariga hälsoproblem, men på kort sikt kan det orsaka vanliga symtom som huvudvärk, dåsighet, koncentrationssvårigheter och minskad produktivitet /sämre kognitivt tänkande.

Koldioxid används normalt som en indikator på luftkvaliteten. När koldioxidnivåerna är höga är det en indikation på stillastående, gammal luft som normalt har fler partiklar och utsläpp som i sin tur kan orsaka andra problem både för din hälsa och för byggnaden.

Vad är höga koldioxidnivåer då?

Rekommendationer och riktlinjer

5 000 ppm Gränsvärdet för medelvärdet under en arbetsdag för koldioxid är 5 000 ppm.

2 000 ppm Tröttheten ökar liksom risken för huvudvärk enligt många studier.

1 000 ppm Rekommenderade maxnivån i Sverige och många andra länder.

800 ppm Många rekommenderar denna maxnivå för att personalen ska prestera optimalt.

400-600 ppm Risk för överventilation.

350-450 ppm Utomhusluftens koncentration.

Absoluta jämfört med relativa CO2-värden

Vanligtvis är det faktiskt det absoluta värdet på CO2 som mäts, istället för det relativa värdet som är mer relevant för att verkligen förstå effekten.

Ett exempel

  • Utomhuskoncentrationen av CO2 är 400 ppm.
  • CO2-koncentrationen i ett rum är 800 ppm.
  • En person kliver in i rummet och koncentrationen stiger till 1000 ppm.

Det här innebär faktiskt en 50 procentig ökning, inte en 25 procentig ökning när man jämför mellan 800 och 1000 ppm. Detta är ännu mer relevant i stadsområden. Där kan lokal CO2-koncentration utomhus stiga till så mycket som 600-700 ppm.

Hur minskar man koldioxidnivån?

Det bästa sättet att minska koldioxid är att öka luftflödet genom att skruva upp ventilationssystemet. Om det inte är möjligt är det enklaste sättet att öppna dörrar eller fönster. Förutsatt att utomhusluften är ren förstås.

Vi rekommenderar ett modernt, behovsstyrt inomhusklimatsystem. Detta innebär att luftflödet anpassas automatiskt beroende på hur många personer som vistas i rummet. Och säkerställer att du alltid har en hälsosam och produktiv luftkvalitet inomhus.

I vårt nästa blogginlägg kommer vi att utforska en annan viktig parameter när det gäller god luftkvalitet inomhus, nämligen lättflyktiga organiska föreningar, eller lättflyktiga kolväten (VOCs = Volatile Organic Compounds).

Om du vill läsa mer om inomhusluft kan du hitta mycket intressant information på vår webb. Det finns självklart också ett antal olika inlägg på vår blogg.

Källor:

  1. SMHI – https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luft-1.6034
  2. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Koldioxid)
  3. Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/inomhusmiljo/luft-och-ventilation/risker-med-dalig-ventilation/?hl=koldioxid#2