…utan så mycket mer. I förra blogginlägget beskrev vi vad bra inneklimat och bra inomhus luft är, samt vilka parametrar som är viktiga att ha koll på. Nu har det blivit dags att kika lite närmare på hur temperaturen påverkar inomhusklimatet och oss människor.
När det gäller temperatur, så vet vi ju alla vad det är. Men varför finns det ett behov av att skriva ett blogginlägg om det? Jo, det är en viktig del av inomhusklimatet när det gäller komfort och produktivitet. Och att uppleva en god komfort är en förutsättning för att vi ska kunna prestera utan problem. Både höga och låga temperaturer kan påverka oss oerhört mycket. Och det gäller allt från vår kognitiva förmåga till vår arbetsförmåga, såsom styrka och rörlighet. Detta kan i sin tur påverka olycksfrekvens, arbetsprestanda och vår upplevda komfort.
Termisk komfort
I vår värld av inomhusklimat använder vi ofta termen termisk komfort. Det definieras som ”det sinnestillstånd som uttrycker tillfredsställelse med den termiska miljön” i de globalt erkända ASHRAE 55- och ISO 7730-standarderna för utvärdering av inomhusmiljöer. Uttryckt i mer vanliga ord – en situation där människor är nöjda med temperaturen och inte vill ha ett varken varmare eller kallare klimat.
Och hur kan vi nå det? Människan har sitt ursprung i tropiska klimat, vilket innebär att temperaturen vi tycker är bekväm är relativt hög om vi jämför med medeltemperaturen utomhus för oss i Norden. För kontor och bostäder är en lämplig inomhustemperatur 23-26° C på sommaren och 20-24° C på vintern. Att det bör vara varmare på sommaren beror på att skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperatur blir för stor annars. När vi bär lätta sommarkläder skulle vi frysa inomhus om vi inte höjde temperaturen något.
Vad händer när temperaturen inte är optimal?
Vid för höga temperaturer blir vi trötta och har svårt att koncentrera oss. Och vid för låga temperaturer har vi svårt att göra saker rent fysiskt.
För att göra det ännu mer komplext så är ju varje person unik och den omgivande temperaturen uppfattas därför olika beroende på faktorer såsom kroppstemperatur, operativ temperatur (hur du upplever temperaturen mer exakt), kläder, aktivitetsnivå och personliga egenskaper. Det betyder att vi aldrig kan nå 100% tillfredsställelse. Om ett större antal människor bor i en byggnad med optimala förhållanden är minst 5 procent av människor missnöjda med inomhusklimatet. Så målet måste vara att nå så få missnöjda som möjligt.
I allmänhet, när det finns klagomål, överdriver klaganden ofta vikten av en enda faktor, t.ex. lufttemperatur eller luftfuktighet. Så det är viktigt att förstå att det faktiskt finns ett antal olika faktorer som kan påverka inomhusklimatet. Testdata visar att följande parametrar påverkar hur varm du känner dig:
Miljöfaktorer
– Lufttemperatur
– Lufthastighet
– Relativ luftfuktighet
– Den genomsnittliga strålningstemperaturen – omgivande ytors temperatur
Individuella faktorer
– Aktivitet
– Isolering, kläder
Temperatur är inte bara temperatur
Inom området inomhusklimat pratar man om lufttemperatur, operativ temperatur och strålningstemperatur. Lufttemperatur är ett generellt mått på temperaturen och det tar inte hänsyn till strålning eller temperaturskillnad, vilket gör att den blir missvisande. I praktisk tillämpning används termen operativ temperatur. Operativ temperatur är ett mycket bättre sätt att mäta den upplevda lufttemperaturen eftersom den tar i beaktning både lufttemperatur och omgivande ytors temperatur och tar ett medelvärde av detta. Slutligen är strålningstemperatur ett mått på strålningsutbytet med omgivande ytor i alla riktningar.
Påverkan på människor
Människor tappar värme genom strålningen till alla ytor som är kallare än bar hud eller kläders yttemperatur, t.ex. för vinterfönster men också för 20-graders innerväggar. Hudens temperatur varierar över kroppen mellan 30 grader och 34 grader förutsatt bekväm värmebalans. Hudens temperatur är i genomsnitt 33 grader när du vilar. En av luftens viktigaste funktioner är att kyla kroppen. Kylningen bör vara lika stor som värmen som genereras i kroppen för att ge en fullständig värmebalans.
Vi nämnde aktivitet som en av de enskilda faktorerna ovan. Människor som sitter stilla mycket behöver en högre temperatur. Som exempel kan vi ta skolbarn – de skulle behöva en temperatur på 22 grader i klassrummet1.
Dags att runda av
Okej, nu har du fått en introduktion till området temperatur och termisk komfort. När man planerar och designar ett ventilations- och inneklimatsystem finns det alltså en hel del saker att tänka på för att man ska uppnå ett bra inomhusklimat. Och för den som är intresserad så kommer vi att gräva ännu djupare i termerna termisk komfort och termiskt inomhusklimat i ett kommande blogginlägg.
Fram till dess kan du följa oss på LinkedIn, Instagram och Facebook om du, som vi, är ett fan av inomhusluft.
Källor: 1) https://www.av.se/inomhusmiljo/temperatur-och-klimat/?hl=temperatur
