I vårt förra blogginlägg ville vi sätta spotlighten på inomhusluft och varför vi borde bry oss mer om den. God inomhusluft håller dig frisk och får dig att må, prestera och sova bättre. Det är ganska goda skäl att hålla ett öga på luftkvaliteten.
Så vad är då bra inomhusluft? Och hur vet vi om luften vi andas in är bra eller dålig? När det gäller vatten kan vi både se och lukta om det är bra eller dåligt. Och vi kan definitivt märka när det finns en vattenläcka. Men luften kan vi ju inte ens se…
Vår hypotes är att det är därför vi inte tänker särskilt mycket på inomhusluft. Så vi ser det som en av våra uppgifter att göra det osynliga synligt. Tack vare digitalisering och sensorteknik kan vi nu mäta olika parametrar i inomhusluften och med hjälp av insamlad data kan vi faktiskt både visualisera luften och ta reda på hur luftkvaliteten är!
Det här med luftkvalitet och inneklimat är ju en hel vetenskap, så till att börja med kommer jag att presentera några parametrar som vi anser är viktiga att mäta för att förstå om inomhusluften och -klimatet i ett rum är bra eller dåligt. Och i efterföljande bloggposter kommer vi djupdyka i var och en av dessa: temperatur, luftfuktighet, koldioxid, organiska kolväten och partiklar.
Temperatur
Temperatur är en av de viktigaste faktorerna när det gäller hur du upplever inomhusmiljön i t.ex. ditt hem, på din arbetsplats eller din skola. För att du ska uppleva en god komfort inomhus vill man försöka hålla ett temperaturintervall från 21-26 grader C. För kontor och bostäder är en lämplig inomhustemperatur på sommaren 23-26 C och 20-24 C på vintern. Att det bör vara varmare på sommaren beror på att skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperatur annars blir för stor. När man har lite tunnare sommarkläder på sig skulle man frysa inomhus om vi inte höjde temperaturen något.
Men hur du upplever temperaturen varierar från en individ till en annan. Beroende på till exempel kroppstemperatur, aktivitetstyp / -nivå, fuktighetsnivå och kläder som bärs. Detta kommer vi att ta upp i en separat bloggpost senare.
Relativ luftfuktighet (RF)
Relativ luftfuktighet är mängden fukt som finns i luften. Luftfuktigheten är beroende av temperaturen, eftersom varm luft håller mer fukt än kall luft. Men värms luften upp sjunker den relativa luftfuktigheten. Detta sker under vintern då kall utomhusluft tas in och värms upp. Sjunker temperaturen stiger den relativa luftfuktigheten. Detta är fallet i svala källare och därför är det olämpligt att förvara material som lätt suger åt sig fukt där.
När luftfuktigheten går under 30% kan du få irriterade slemhinnor, torra ögon och obehag i bihålorna. De senaste rönen säger t.o.m. att vi kan känna av detta redan när den går under 40%. Och när den stiger över 60% kan förekomsten av fukt och smuts få mögel och andra biologiska föroreningar att frodas. För höga nivåer kan bidra till tillväxt och spridning av ohälsosamma biologiska föroreningar.
Inandning eller beröring av mögel kan orsaka symtom av höfeber,så som nysningar, rinnande näsa, röda ögon och hudutslag. Mögel kan också utlösa astmaattacker. Och för hög luftfuktighet kan naturligtvis också orsaka skador på byggnaden. Slutsatsen är alltså att relativ luftfuktighet bör ligga i spannet 40-60%.
Koldioxid (CO2)
Koldioxidansamling inomhus är vanligtvis relaterat direkt till närvaron, d.v.s hur många människor som vistas i ett rum. Icke-levande källor till gasen kan inkludera uppvärmning med gasol, gasspisar eller annan oventilerad gasförbränningsapparat. Det mäts i delar per miljon, ppm. I luften som vi andas ut är koldioxidnivån nästan alltid omkring 3,8 procent, vilket är 38 000 ppm. Eftersom luften blandas med omgivande luft reduceras koldioxid-koncentrationen.
Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten menar att i samlingslokaler, skolor, förskolor m.m. är koldioxidhalten ett mått på luftkvaliteten. Enligt Arbetsmiljöverket ska man eftersträva att hålla koldioxidhalten under 1 000 ppm. (Källa)
Låt oss kika närmare på hur olika nivåer av koldioxid påverkar oss:
400-800 ppm är det perfekta tillståndet när du upplever en god komfort.
800-1500 ppm – på den här nivån känner du dig lite dåsig och du märker att luften är innestängd/dålig. Det har inga hälsoeffekter, men rekommendationerna är att inte låta nivån stiga över detta intervall.
Högre nivåer av koldioxid kan orsaka vanliga symtom som huvudvärk, ökande puls, onormal trötthet, minskad produktivitet, sämre kognitivt tänkande, dålig koncentration, svagt illamående och andningssvårigheter.
Det bästa sättet att minska koldioxid är att öka luftflödet via ventilationssystemet. Om det inte är möjligt är det enklaste sättet att öppna dörrar eller fönster för att släppa ut koldioxiden och få in fräsch luft. Vid nybyggnation finns krav på ventilations- och inomhusklimatsystem och ofta behovsstyrda sådana. Detta innebär att luftflödet anpassas automatiskt beroende på hur många som vistas i rummet.
Lättflyktiga kolväten, eller flyktiga organiska föreningar (VOC)
VOC är kolbaserade kemikalier som släpps ut som gaser från fasta ämnen eller vätskor. Vissa VOC kan vi känna doften av när det finns höga nivåer, andra har ingen lukt. Det finns tusentals olika VOC-produkter som produceras och används i våra dagliga liv såsom målarfärg, träkonserveringsmedel, rengörings- och desinfektionsmedel, luftsprayer m.m. och från aktiviteter hemma som matlagning, rökning, vedeldade spisar m.m.
Risken för hälsoeffekter vid inandning av kemikalier beror på hur mycket som finns i luften, hur länge och hur ofta en person andas in dem. Flera studier tyder på att exponering för VOC kan förvärra symtomen hos personer som har astma eller är särskilt känsliga för kemikalier. Kortsiktiga effekter inkluderar ögon-, näs- och halsirritation, huvudvärk, illamående, försämring av astmasymtom. Långvarig exponering ökar risken för cancer, njurskador och nervskador.
Partiklar (PM 10, 2,5, 1)
I luften finns även fina dammpartiklar eller droppar som varierar från 10, 2,5, 1 mikron eller ännu mindre i bredd. För att sätta det i ett sammanhang så finns det cirka 10 000 mikron i en cm. Ny forskning visar att de minsta partiklarna i luften är de farligaste. Personer med andnings- och hjärtproblem, barn och äldre kan vara särskilt känsliga.
PM10 är tillräckligt stora för att stoppas när de kommer in i vår hals. PM2.5 stoppas upp i lungorna, medan PM1 är så små att kroppen inte kan filtrera dem vid inandning och därmed kan de komma in i våra lungor, tränga in i blodströmmen och i och med detta kan de orsaka allvarliga hälsoeffekter. Genom att använda filter kan en majoritet av partiklarna som kommer in med utomhusluften filtreras bort.
Utomhuspartiklar kommer främst från bilar, lastbilar och andra fordon, medan inomhuspartiklar kommer från tobaksrök, matlagning, brinnande ljus, oljelampor eller drift av eldstäder etc. Partiklarna finns överallt, särskilt på mattor, leksaker med stoppning/gosedjur, stoppade möbler, kuddar, filtar och andra sängkläder.
Dammnivåer över 100 mikron / m3 kan orsaka vissa kortsiktiga hälsoeffekter som irritation i ögon, näsa, hals och lungor, hosta, nysningar, rinnande näsa och andnöd. Om du har kroniska andningssvårigheter, som astma eller bronkit, och damm är en av de saker du är känslig för, kan partiklar påverka din lungfunktion och förvärra din astma.
Om du är känslig, se till att ditt hem hålls rent och dammfritt. Dammsug också mattor, stoppade möbler, kuddar, filtar och sängkläder. Kom ihåg att kolla ditt barns mjuka leksaker – de kan innehålla damm och kvalster och orsaka andningssvårigheter. Du kan också överväga att köpa en luftrenare med HEPA-filter.
Låt mig runda av
Oj, det här blev en hel del information så här sätter jag punkt för den här gången. Om du känner att du vill ”nerda in dig” mer kan du besöka RESET ™ Standard-webben. De har mycket bra information om sensorer, monitorering och frisk luft. RESET kombinerar utvecklingen av liveövervakning och molnprogramvara för att öka synligheten och för att bygga en bank av hälsodata.
Har du frågor eller vill diskutera inomhusluft rent generellt?
Hör gärna av dig till oss – vi älskar ämnet!
